Hoppa till innehållet
Omsorgsbetyg

Omsorgsbetyg / Om / Metod

Metod: så räknas Omsorgsbetyget

Här står exakt hur vi räknar, med samma konstanter som koden bakom sajten. Ändras metoden ändras sidan med den. Vill du veta var datan kommer ifrån, läs Om datan.

Kort version

  • Betyget väger samman brukarupplevelsen (70 %) och strukturkvaliteten (30 %), båda ur Socialstyrelsens öppna data för mätåret 2025.
  • Varje del dras mot rikssnittet efter hur många som svarat, så få svar aldrig ger en topplacering på slumpen.
  • Betyg kräver minst 10 svarande, utmärkelser minst 30 svarande härledda direkt ur källan.
  • Enheter jämförs bara inom sin verksamhetstyp: boende mot boende, hemtjänst mot hemtjänst.
  • Ingen betalning påverkar betyg, placering eller utmärkelser.

1. Brukarupplevelsen

Brukarupplevelsen är andelen som är sammantaget nöjda i Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?: fråga F24 för särskilt boende och F21 för hemtjänst ("Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med …?"). Andelen positiva svar är de som svarat mycket eller ganska nöjd. I riket 2025 var 79 % av de boende och 85 % av dem med hemtjänst sammantaget nöjda.

2. Strukturkvaliteten

Strukturkvaliteten kommer från Socialstyrelsens Enhetsundersökning om äldreomsorg, där verksamheterna själva rapporterar hur de arbetar. Vi använder de mått som är andelar på en skala 0–100 där högre är bättre: aktuell genomförandeplan, läkemedelsgenomgång för personer 75 år och äldre med minst fem läkemedel, andel undersköterskor bland omsorgspersonalen vardag och helg, och för hemtjänst andelen som erbjuds en fast omsorgskontakt. Strukturkvaliteten är medelvärdet av de mått enheten rapporterat, och kräver minst två. Kvoter som antal bostäder per sjuksköterska saknar en självklar skala och ingår inte i betyget.

Saknar en enhet strukturmått vilar betyget på brukarupplevelsen ensam. Vikten fördelas om i stället för att räknas som noll, så en lucka i rapporteringen aldrig drar ner betyget.

3. Krympning mot rikssnittet

Ett boende där tio personer svarat kan få 100 % nöjda av en slump. Därför dras varje del mot rikssnittet med en bayesiansk krympning, där vikten för enhetens eget värde växer med antalet svarande:

vikt = n / (n + 30), krympt = vikt × enhetens värde + (1 − vikt) × rikssnittet

Med rikssnittet 78,9 % ger tio svarande och 100 % nöjda vikten 10/40 och ett krympt värde på 84,2. Hundra svarande och 95 % nöjda ger vikten 100/130 och 91,3. Den stora enheten hamnar alltså högre trots lägre råa siffror, eftersom dess värde är säkrare. Vid 30 svarande väger enhetens eget värde och rikssnittet lika.

4. Antal svarande

Socialstyrelsen publicerar resultat för enheter med minst 7 svarande. Från 30 svarande publiceras även felmarginaler, och ur dem räknar vi fram det exakta antalet svarande. Mellan 7 och 29 svarande publiceras inget antal, så där uppskattar vi det:

n ≈ storlek × svarsfrekvensbandets mitt × 0,8, begränsat till 729

Storleken är i första hand antal belagda bostäder ur Enhetsundersökningen, i andra hand antal platser ur Äldreguiden. Faktorn 0,8 är kalibrerad mot de enheter där antalet är känt: uppskattningen missar i snitt med cirka fem svarande. Hemtjänst saknar en storleksuppgift, och saknas storlek eller band sätter vi antalet till spannets mitt, 18. Uppskattade betyg markeras med ≈ och dras hårdare mot rikssnittet.

Under 10 svarande sätter vi inget sammanvägt betyg alls. Sidan finns kvar med det som publicerats, men hålls utanför sökmotorernas index. Just nu har 1 444 av 1 821 äldreboenden och 2 336 av 2 349 hemtjänstverksamheter ett betyg, varav 1 324 respektive 1 191 på uppskattat antal.

5. Utmärkelser

Utmärkelserna är fakta i datan och räknas inom verksamhetstypen. Topp 10 % i Sverige går till de 10 % högst betygsatta av de enheter som kan få utmärkelser. Topprankad i [kommun] går till den högst betygsatta enheten i en kommun med minst 3 betygsatta enheter av samma typ. Båda kräver minst 30 svarande härledda ur källans felmarginaler, så en enhet med uppskattat antal kan aldrig få en utmärkelse. En utmärkelse bygger på mätåret 2025 och visas som 2026 års upplaga. Den är alltid gratis och kan aldrig köpas eller släckas.

6. Enkäten fråga för fråga

På enhetssidorna visar vi hela brukarundersökningen, inte bara helhetsfrågan. För varje fråga visar vi andelen positiva svar: de två mest positiva svarsalternativen, eller det positiva för frågor med ja och nej. Regeln kontrolleras vid varje datauppdatering mot enheterna där Socialstyrelsen publicerar både andel och fördelning. För enheter under 30 svarande publicerar källan bara andelen, inte fördelningen.

Kommunens och rikets värden räknas på samma sätt ur Socialstyrelsens redovisning per kommun och för riket. Kommuner med färre än 30 svarande redovisas separat av källan. Vi visar dem, men märker värdet som osäkert.

Över och under riket. En fråga markeras som en styrka eller svaghet först när två villkor håller: skillnaden mot riket är minst 5 procentenheter efter samma krympning som betyget, och den råa skillnaden är minst 2 standardfel givet antalet svarande. Med tio svarande krävs därför en skillnad på runt 25 procentenheter, med hundra svarande räcker 8–10.

Bäst i kommunen. På kommunsidorna rangordnar vi de betygsatta enheterna i drift per fråga på krympt andel, så att tio svar och 100 % inte slår hundra svar och 95 %. Det krävs minst två enheter med svar för att kora en vinnare.

Två enheter sida vid sida. På jämförelsesidorna markeras den ena enheten som tydligt högre på en fråga först när skillnaden är minst 5 procentenheter och minst 2 standardfel för skillnaden, där båda enheternas antal svarande räknas in. Bara par där båda har minst 30 svarande härledda ur källan visas i sökmotorerna, eftersom skillnader mellan mindre enheter sällan går att skilja från slumpen.

Bakgrundsfrågor. Hälsa, oro och ensamhet beskriver de äldre snarare än omsorgen, och biståndsbeslutet i hemtjänst fattas av kommunens handläggare. De visas men räknas aldrig som en enhets styrka eller svaghet.

Frågorna för särskilt boende

FrågaSå visar vi denPositiva svar
Helhetsomdömet
F24Andel som är sammantaget nöjda med sitt äldreboendeTvå första
Trygghet och förtroende
F17Andel som känner sig trygga på boendetTvå första
F18Andel som känner förtroende för personalenTvå första
Bemötande och inflytande
F12Andel som tycker att personalen oftast bemöter dem braTvå första
F13Andel som tycker att personalen oftast tar hänsyn till deras åsikter och önskemålTvå första
F11Andel som kan oftast påverka vid vilka tider de får hjälpTvå första
F10Andel som får oftast veta i förväg om tillfälliga förändringarTvå första
F25Andel som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomålFörsta alternativet
F27Andel av de anhöriga som hjälpt till att svara tycker att samarbetet med personalen fungerar braTvå första
Personalen
F9Andel som tycker att personalen oftast har tillräckligt med tidTvå första
F23Andel som tycker att det är lätt att få kontakt med personalen vid behovTvå första
F16Andel som tycker att personalen har den kunskap och kompetens som behövsTvå första
F15Andel som tycker att personalen pratar och förstår svenska tillräckligt braTvå första
Mat och måltider
F7Andel som tycker att maten smakar braTvå första
F8Andel som tycker att måltiderna oftast är en trevlig stund på dagenTvå första
Boendemiljön
F4Andel som trivs med sitt rum eller sin lägenhetFörsta alternativet
F5Andel som tycker att de gemensamma utrymmena är trivsammaFörsta alternativet
F6Andel som tycker att det är trivsamt utomhus runt boendetFörsta alternativet
Aktiviteter och utevistelse
F19Andel som är nöjda med aktiviteterna på boendetTvå första
F20Andel som tycker att möjligheterna att komma utomhus är braTvå första
Sjuksköterska och läkare
F21Andel som tycker att det är lätt att träffa sjuksköterska vid behovTvå första
F22Andel som tycker att det är lätt att träffa läkare vid behovTvå första
Hälsa och välbefinnande (beskriver de äldres hälsa och mående snarare än omsorgen)
F1Andel som upplever sin hälsa som godTvå första
F2Andel som besväras inte av ängslan, oro eller ångestFörsta alternativet
F3Andel som besväras inte av ensamhetFörsta alternativet

Frågorna för hemtjänst

FrågaSå visar vi denPositiva svar
Helhetsomdömet
F21Andel som är sammantaget nöjda med sin hemtjänstTvå första
Trygghet och förtroende
F17Andel som känner sig trygga med att bo hemma med stöd från hemtjänstenTvå första
F18Andel som känner förtroende för personalenTvå första
Bemötande och inflytande
F13Andel som tycker att personalen oftast bemöter dem braTvå första
F7Andel som tycker att personalen oftast tar hänsyn till deras åsikter och önskemålTvå första
F8Andel som kan oftast påverka vid vilka tider personalen kommerTvå första
F12Andel som får oftast veta i förväg om tillfälliga förändringarTvå första
F6Andel som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomålFörsta alternativet
F23Andel av de anhöriga som hjälpt till att svara tycker att samarbetet med personalen fungerar braTvå första
Personalen
F9Andel som tycker att personalen utför sina arbetsuppgifter braTvå första
F10Andel som tycker att personalen oftast kommer på avtalad tidTvå första
F11Andel som tycker att personalen oftast har tillräckligt med tidTvå första
F20Andel som träffar ofta sin fasta omsorgskontaktFörsta alternativet
F19Andel som tycker att det är lätt att få kontakt med personalen vid behovTvå första
F16Andel som tycker att personalen har den kunskap och kompetens som behövsTvå första
F15Andel som tycker att personalen pratar och förstår svenska tillräckligt braTvå första
Biståndsbeslutet (beslutet fattas av kommunens biståndshandläggare, inte av hemtjänsten)
F5Andel som tycker att biståndsbeslutet är anpassat efter deras behovFörsta alternativet
Hälsa och välbefinnande (beskriver de äldres hälsa och mående snarare än omsorgen)
F1Andel som upplever sin hälsa som godTvå första
F2Andel som besväras inte av ängslan, oro eller ångestFörsta alternativet
F3Andel som besväras inte av ensamhetFörsta alternativet

7. Begränsningar

  • Brukarundersökningen mäter hur de äldre upplever omsorgen, inte den medicinska kvaliteten.
  • Ungefär hälften av de tillfrågade svarar, och många svarar med hjälp av en anhörig eller någon annan.
  • Små enheter kan svänga kraftigt mellan åren. Därför krympningen och markeringarna ovan.
  • Enheternas namn kommer från kommunerna och kan ändras mellan åren. Vi håller ihop historiken med ett aliasregister.
  • Verksamheter som lagts ned enligt IVO:s omsorgsregister visas som historik och ingår inte i de listor du väljer ur.
  • Källorna saknar adresser och kontaktuppgifter, så de visar vi inte.

8. Uppdatering och rättelser

Vi uppdaterar när Socialstyrelsen publicerar nästa års resultat, normalt på hösten. Datan hämtades senast 15 augusti 2026; vad som ändrats står på Uppdaterat. Ser du ett fel, mejla rapport@omsorgsbetyg.se. Vi rättar mot källan, alltid gratis.